Japan 3 Essay, Research Paper
Inneh?llsf?rteckning
Inneh?llsf?rteckning2
Inledning3
Sammanfattning4
Allm?nt5
Japans industriella6
struktur
Faktorer som bidragit11
till Japans framg?ngar
J?mf?relse mellan14
Sverige och Japan
K?llf?rteckning18
Bilaga19
Inledning
Sverige ?r nu i en djup l?gkonjunktur, med massor av “sparpaket”. D?rf?r tyckte jag att det skulle vara intressant att titta p? just en av v?rldens st?rsta och starkaste marknadseko-nomier och se vad som skiljer den mot Sverige. Jag valde inte USA utan Japan som kommer lite i skymundan mot den stora j?tten i V?st.
Jag kommer att ta upp lite om f?retagsstruktur d v s om de ?r konglomerat eller ej, stort eller litet o s v. Sedan t?nkte jag ta upp lite om inst?llningen till arbete hos japanerna, d v s hur deras tra-ditioner ?r i f?rh?llande till arbetet.
P? det h?r s?ttet t?nkte jag p?visa vad som g?r Japan till en rela-tivt solid ekonomi. Jag vill ocks? visa vad som gjort att Japan har haft s? otroliga framg?ngar speciellt efter andra v?rldskriget.
Sammanfattning
Japan ?r ett relativt litet land, men ?nd? har det utvecklat en v?l-digt stark ekonomi. Bristen p? tillg?ngar och det isolerade l?get har lett till att japanerna m?ste ha en effektiv handel ?ver gr?n-serna.
Japan har ett v?lutvecklat industridepartement som samarbetar dagligen med industrin och fungerar som ett samordnings- och r?dgivningsorgan.
De stora industrigrupperna st?r f?r h?lften av Japans f?r?dlings-v?rde, men bara ca 1/5 av syssels?ttningen. Detta beror fr?mst p? att industrigrupperna till?mpar livstidsanst?llning och seniori-tets-systemet vilka ?r mycket kostsamma, men ger m?nga f?rdelar bl a effektiva arbetare. Industrigrupperna samarbetar med sm?- och medelstora f?retag, de hj?lper dem med bl a finansiering och r?d-givning. I geng?ld arbetar de mindre f?retagen lojalt f?r de stora och blir som ett slags s?kerhetsomr?de f?r dem.
De flesta japanerna sparar f?r en oviss framtid, d?rf?r att de ej har n?gon speciell social trygghet genom staten, endast en folk-pension p? ca 3816 kr/m?nad. Genom detta sparande blir ban-kerna enormt kapitalstarka och d?rf?r ?r just de 4 st?rsta banker-na i v?rlden ja-panska. Det genomsnittliga sparkapitalet f?r en japansk familj ?r ca 354 000 kr. Deras marginalskatt ?r endast ca 10% vilket moti-verar ?vertidsarbete och mer sparande, d?rf?r arbetar japanerna ca 6 h mer ?n t ex europ?er.
Det finns m?nga faktorer som har bidragit till Japans framg?ngar framf?r allt efter andra v?rldskriget bl a den stabila st?llningen in-ternationellt, den effektiva inrikespolitiken, n?ringssystemet, styr-ningen av f?retagen och de effektiva arbetarna.
J?mf?r man Sverige och Japan s? ?r det, det lite st?rre landet med 8 miljoner inv. mot det lilla landet med en enorm befolkning p? 125 miljoner. Det lilla landet har en BNP som ?r ungef?r 17 g?ng-er s? stort. F?retagen f?r ocks? en mycket v?nligare politik mot grovarbetarna och de l?gavl?nade. De har ocks? en mera demo-kratisk beslutsfattning. I Japan v?gar de skjuta till pengar i d?liga tider, b?de till teknikimport och f?r att ?ka konsumtionen.
JAPAN
Allm?nt
Det som karakteriserar Japan ?r fr?mst tr?ngboddhet, f?rekomsten av naturkatastrofer och bristen p? naturtillg?ngar. Japan har ca 125 miljoner inv?nare p? en total markyta av 378000 km2 varav ca 80% best?r utav berg- och skogsomr?den.
Befolkningst?theten ?r i verkligheten h?gst i v?rlden och detta ?r fr?mst i storst?derna. I och med detta blir f?ljden en mycket h?rd konkurrens p? n?stan alla omr?den. Detta m?rker man ocks? i n?-ringslivet och ?terspeglas ?ven i de ?verlevnadsm?jligheter som ligger i en stark konkurrenskraft. Gruppbildning ?r en naturlig procedur i en s?dan omgivning. Fast det ?r ju ocks? s? att japa-nerna under m?nga generationer har l?rt sig leva med tr?ngbodd-het, ?msesidig f?rst?else och harmoni. Ett resultat av detta bero-ende ?r t ex uppbyggnaden av ett rakt nedstigande relationsn?t mellan f?retagen inom en f?retagsgrupp.
Folk lever under ett st?ndigt hot av naturkatastrofer, som jord-b?vningar, tyfoner, ?versv?mmningar o s v. Os?kerheten har ge-nom tiderna l?rt folk att spara f?r en oviss framtid och leva s? flexibelt som m?jligt. Det ?r ocks? s? att regeringens politiker uppmuntrar folk att garantera sin framtid p? detta vis. Det ?r bl a d?rf?r japanerna har det h?gsta sparkapitalet per hush?ll i v?rlden. Detta g?r naturligtvis att bankerna blir v?ldigt stabila.
Japans brist p? naturtillg?ngar tvingade m?nniskorna att redan f?r ca 100 ?r sedan utveckla handelsfirmor som kunde tillvarata och importera r?varor till Japan. Detta har sedan utvecklats till det gi-gantiska handelshus som det ?r idag, som inte bara sysslar med handel till och fr?n Japan utan ?ven med handel mellan andra l?n-der och d?rigenom p?verkar v?rldsekonomin.
Japans industriella struktur
Japans industriella struktur ?r uppbyggd p? f?ljande s?tt:
*Industridepartementet eller Ministry of Trade and Industry (MITI).
*Ett halvt dussin stora industrigrupper med tillh?rande stora f?-retag och ett stort antal icke tillh?rande stora f?retag.
*Ett stort antal sm? och medelstora (SM) f?retag.
*Allianser mellan de stora f?retagen och SM-f?retagen.
MITI samarbetar med industrin och fungerar som samordnings- och r?dgivningsorgan. MITI och industrin har st?ndig kontakt med varandra s? att de kan diskutera dagens och framtidens problem och MITI ger r?d n?r industrin beh?ver det. De stora f?retagen ar-betar och konkurrerar fritt med varandra. Trots stor f?retagens enorma storlek syssels?tter de endast 1/5 av den totala arbetskraf-ten i Japan men st?r f?r ca h?lften av industrins totala f?r?dlings-v?rde d v s produktionsv?rdet minus f?rbrukning (r?varor, halv-fabrikat och liknande som anv?nds i produktionsprocessen). De sex stora industrigrupperna ?r : Mitsubishi (se bilaga 1), Mitsui, Sumitomo, Fuyo, Sanwa och Daiichi-Kangyo.
Skillnaden mellan de stora industrigrupperna och SM f?retagen ?r att industrigrupperna till?mpar livstidsanst?llning (vilket jag tar upp i ett s?rskilt avsnitt). De anst?lldas l?ner best?ms enligt se-nioritetsprincipen vilket ?r ett l?nesystem som ger fram?t anda och lojalitet bland de anst?llda i f?retaget(?terkommer senare i ett av-snitt). De livstidsanst?llda gallras normalt bland de b?sta akade-mikerna och de skickligaste arbetarna. En normal industrigrupp omfattar bank, handelshus och ett antal industrif?retag.
Fyra femtedelar av den totala arbetsstyrkan tillh?r de ca 600 000 sm? och medelstora f?retag som svarar f?r ungef?r h?lften av in-dustrins totala f?r?dlingsv?rde. SM f?retagen erbjuder l?gre l?ner och s?mre sociala f?rm?ner ?n de stora f?retagen. Livstidsanst?ll-ning ?r ganska s?llsynt i denna grupp.
M?nga av SM-f?retagen ?r sammanbundna och beroende av de stora f?retagen f?r att ?verleva. Denna speciella sammanbindning kallas “Keiretsu” och inneb?r att SM-f?retagen lojalt arbetar f?r de stora f?retagen. Industrigrupperna ?r intresserade av att hj?lpa SM-f?retagen med finansiering, tekniskar?d, maskinutl?ning, per-sonalutbildning o s v f?r att de ska uppn? h?gsta m?jliga produk-tivitet och kvalitetsniv?. Dessa “Keiretsu-relationer” tj?nar b?da parter p?. De stora f?retagens f?rdelar ?r l?gre arbetskostnader och stor elasticitet i arbetsvolym. D?rf?r bildar SM-f?retagen ett s?kerhetsomr?de kring det stora f?retaget. F?rdelarna f?r SM-f?-retagen ?r tillg?ngen till den hj?lp fr?n det stora f?retaget, som ?r n?dv?ndig f?r konkurrenskraften. SM-f?retagen gl?ds med det stora f?retaget i aff?rsframg?ngarna. Som en gentj?nst m?ste SM-f?retagen erbjuda befattningar ?t dem som pensionerats fr?n det stora f?retaget. Detta system st?rker relationerna mellan de b?da f?retagen. Det h?nder d?rf?r ofta att arbetsstyrkans medel?lder ?r h?gre hos SM-f?retagen ?n det styrande f?retaget.
Utanf?r dessa SM-f?retagsgrupper med “Keiretsu-relationer” finns det ett stort antal SM-f?retag som inte har n?gon som helst rela-tion, varken direkt eller indirekt till n?got styrande f?retag. Dessa SM-f?retag hittar man inom den l?ttare industrin. Ett stort antal konkurser registreras varje m?nad huvudsakligen bland dessa f?re-tag. Under 1990 gick ca 19 000 f?retag i konkurs. Det gjordes ?tg?rder fr?n regeringsh?ll f?r att h?ja niv?n p? denna grupp s? att de ska kunna klara av de stora krav som de stora f?retagen st?ller.
Livstidsanst?llning
De japanska arbetarna hos ett stort f?retag arbetar f?r samma f?re-tag under hela sitt liv. Man b?rjar arbeta hos f?retaget s? snart man har g?tt ut skolan och arbetar till sin pensionering. F?retaget kan satsa p? de nyanst?llda genom omfattande tr?ningsprogram f?r att motivera dem att stanna. Intressant ?r att det inte finns n?-gon lagstiftning i detta system utan man betraktar det som en sed.
Livstidsanst?llning ger den anst?llde en avg?ngssumma p? ca 1 miljon i dagens penningv?rde n?r denna avtj?nar sin livstidsan-st?llning vid 58 ?rs ?lder. Denna avg?ngssumma ?r beroende av antalet tj?nste?r hos det f?retag d?r han ?r anst?lld och ju l?ngre han har arbetat desto st?rre blir summan. Detta system ?r natur-ligtvis gynnsamt f?r den som b?rjat efter att ha slutat en tidigare anst?llning hos n?got annat f?retag.
F?rdelarna med livstidsanst?llning ?r att f?retaget vinner de an-st?lldas lojalitet. Man har ett gemensamt m?l f?r sitt f?retag : de anst?llda p?verkar f?retagets resultat p? alla niv?er genom f?rslag och lagarbete f?r att f?rb?ttra produktivitet och kvalitet, minska kostnaderna, spara energi och tillm?tesg? leveranstidskrav osv. B?ttre l?nsamhet ger i sin tur b?ttre utrymme f?r h?jda l?ner, bo-nus och avg?ngssumma och d?r med ?kad trygghet f?r de an-st?llda f?r att det som ?r b?st f?r f?retaget ?r ocks? det b?sta f?r de anst?llda. I grunden finns ett ?msesidigt f?rtroende mellan f?re-tagsledningen och de anst?llda tack vare livstidsanst?llningen.
Nackdelarna med livstidsanst?llningen ?r l?g flexibilitet i l?ne-kostnadsh?nseende. Under d?liga tider kan f?retaget normalt inte permittera eller avskeda sina anst?llda eftersom avskedandet inne-b?r att f?retaget f?r d?ligt rykte och det kan ?ven tolkas s? att f?-retaget ?r n?ra konkurs. Man f?rs?ker d?rf?r beh?lla sina anst?llda s? gott men kan genom utbildningsprogram eller genom att flytta folk till dotterbolag inom koncernen.
Minskning av anst?llda sker genom naturlig avg?ng och anst?ll-ningsstop f?r nyrekrytering. N?r ett f?retag f?rutser d?ligt resultat reducerar f?rst direkt?rerna och cheferna sina l?ner och bonus f?r att f?reg? med gott exempel f?r sina anst?llda. N?r det ?nd? blir n?dv?ndigt att vidta extraordin?ra ?tg?rder stimulerar man till frivillig avg?ng genom att erbjuda extra till?gg till den normala avg?ngssumman f?r dem som tar f?rtidspension.
Den anst?llda drabbas normalt sist. N?r det ?r absolut n?dv?ndigt att avskeda folk, f?rmedlar f?retaget arbete i annat f?retag f?r att ta ansvar f?r de anst?llda.
F?retaget svarar f?r socialtrygghet
Livstidsanst?llningen kostar f?retaget mycket eftersom man tar hand om de anst?lldas pension, l?karv?rd, bostad, bostadsl?n, fri-tid o s v. De flesta stora f?retag har eget sjukhus, fritidsanl?gg-ning, bost?der, o s v. Ibland tar f?retaget ?ven hand om begrav-ningen av sina anst?llda. F?retaget fungerar som det sociala trygg-hetsorgan som staten annars g?r i andra l?nder. Som ett exempel kan n?mnas att en man avled i hj?rtinfarkt. Han hade varit anst?lld hos ett av de ledande f?retagen i 15 ?r. F?retaget ordnade be-gravning och avskrev hans bostadsl?n p? ca 250 000 kr och dess-utom anst?lldes hans hustru som kontorist hos ett dotterbolag in-om koncernen. Detta var m?jligt tack vare det stora f?retaget som har r?d att g?ra p? detta s?tt men det ?r knappast m?jligt f?r SM-f?retagen. Det ?r d?rf?r viktigt f?r ungdomarna att f? anst?llning hos de stora f?rtagen och f?r att g?ra det m?ste de utexamineras fr?n k?nda universitet eller tekniska h?gskolor. Det f?rst?rker ten-densen att studera till h?gre utbildningar och ?kar konkurrensen till ubildningsinstitutioner.
Livstidsanst?llningen verkar passa b?st i ett konkurrenssamh?lle d?r man beh?ver de anst?lldas samlade kraft till ?kad konkurrens-kraft ? ena sidan och till trygghet, v?nskap och arbetstrivsel ? andra. Detta ?verensst?mmer med det traditionella japanska mo-raliska syns?ttet “att inte tj?na tv? herrar”. Enligt unders?kningar st?djer ca 80% av de tillfr?gade livstidsanst?llningen. Trots de nackdelar som n?mnts tidigare och trots f?r?ndringar i framf?r allt ungdomars attityd och ett ?ndrat ekonomiskt klimat kommer an-tagligen livstidsanst?llningen troligen att ?verleva i framtiden.
Senioritetssystem
Livstidsanst?llningen kopplas med ett senioritetssystem som be-st?mmer de anst?lldas l?ner efter antal tj?nste?r i f?retaget. Spe-ciellt fram till ca 40 ?rs ?lder spelar antalet tj?nste?r en domine-rande roll. Sedan tas det mera h?nsyn till arbetskapacitet och styrningsf?rm?ga n?r det g?ller befordran till chefsposterna. F?r-delarna med senioritetssystemet ?r de samma som livstidsanst?ll-ningen : f?retaget kan investera i de anst?llde utan att riskera att de slutar och erfarenheterna stannar kvar inom f?retaget. Nackde-larna ?r h?ga och icke flexibla l?nekostnader. Fast m?nadsl?n ?r den vanligaste l?neformen f?r arbetarna. Ackordl?n inf?rdes efter kriget genom amerikanskt inflytande men de flesta har ?terg?tt till m?nadsl?n. Tv? g?nger om ?ret delas bonusl?nerna ut, i slutet av juni och december. Bonusl?nerna var ursprungligen beroende av f?retagets resultat men ?r numera ungef?r 2-3 st m?nadsl?ner per g?ng. Storleken varierar i olika industrigrenar. En genomsnittlig bonusl?n p? 33 600 kr betalades ut i december 1990. Genom-snittsbruttol?n f?r en tj?nsteman var 1990 270 000 kr och nettol?-nen efter direkt skatt 230 000 kr. D?rav sparade han ca 58 000 kr.
Sparande och skattesystem
Japanerna har traditionellt sparat f?r en oviss framtid. L?nesystem med bonus varje halv?r och skattesystemet underl?ttar sparandet. Regeringens beslut med prioritering av industrin g?r det sv?rt f?r folk i allm?nhet att f? privata bankl?n.
En mager pension m?ste garderas genom sparande. En folkpen-sion p? 3816 kr per m?nad 1990 f?ljer prisutvecklingen. Det ge-nomsnittliga sparkapitalet f?r en japansk familj uppg?r till 10,6 miljarder yen eller ca 354 000 kr 1990. Det inneb?r ett samman-lagt sparkapital motsvarande ca 10 600 miljarder kr i hel
Trots ett pro-gressivt skattesystem, som n?r upp till 75% f?r dem som har m?ngmiljoninkomst, ?r inkomstskatten f?r en vanlig l?ntagare l?g. Skatterna f?r en familj med en ?rsl?n av 120 000 kr ?r ca 9,8% i Japan, 12,9% i Tyskland, 17,3% i USA, 24,3% i Storbritannien och 47,1% i Sverige. Det saknas avdragsregler i skattesystemet f?r vanliga l?ntagare, som aldrig beh?ver deklarera sin inkomst sj?lva utan det ?ligger f?retaget att deklarera f?r sina anst?llda. Marginalskatten f?r ?vertid ?r m?ttlig, ca 10%, och motiverar ?vertidarbete.
Faktorer som bidragit till Japans fram-g?ngar
Den internationella situationen
Japan har gynnats av av den internationella situationen fram till slutet av 1960-talet av bland annat:
Amerikanskt skydd: Japan sl?t ett s?kerhetsavtal med USA i b?rjan av 1960-talet. Genom detta avtal garanterades Japan amerikanskt milit?rt skydd.
Krig: Korea- och Vietnamkrigen bidrog till den ekonomiska upp-g?ngen i Japan.
Fritt handelsklimat: Flera stora organisationer bidrog till fr?m-jandet av internationell frihandel.
Stabil valuta: Yen-kursen har legat f?rh?llandevis l?gt under 1950- och 1960-talen.
L?gt r?varupris: R?varuexploatering och k?parens marknad gjorde det m?jligt att k?pa r?varorna till l?gt pris (?ven r?olja).
Inrikessituationen
Inrikessituationen har ocks? bidragit till Japans ekonomiska ut-veckling. Bl a har f?ljande faktorer haft stor betydelse:
Stabil regering: Den konservativa regeringen med det liberalde-mokratiska partiet som har riksdagsmajoritet, har f?rt en politik som ?r gynnsam f?r industrin.
Statens roll: Staten har varit samarbetsvillig med industrin och fungerat som samordnings- och r?dgivningsorgan.
L?ga milit?ra och sociala utgifter: Japans grundlag avst?r ifr?n milit?r upprustning och Japan f?rbrukar knappt 0,8% av BNP till sin f?rsvarsbudget. Dessutom var de sociala utgifterna f?rh?llan-devis l?ga under 1960- och 1970-talen.
L?g inkomstskatt: Inkomstskatterna ?r l?ga f?r de vanliga l?nta-garna. Det medf?r relativt h?g nettoinkomst j?mf?rt med andra l?nder.
Social stabilitet: Samh?llet ?r mycket stabilt, l?g arbetskonflikt-frekvens och l?g brottslighet. 98% av befolkningen anser sig sj?l-va tillh?ra medelklassen.
En folkgrupp, ett spr?k: Inga konflikter p g a olika folkgrupper och spr?k.
Stor inhemsk marknad: Med 125 miljoner inv?nare har Japan en enorm inhemsk marknad. Av totala BNP utg?r 75% inrikes- och 25% utrikeshandel.
Kustindustrier: De flesta industrier ligger i kustomr?det, vilket underl?ttar transporterna.
N?ringssystem
Industrigrupper och SM-f?retagens anslutning: Ett halvdussin stora industrigrupper har ett stort antal SM-f?retag under sig.
Livstidsanst?llning: Stora industrigrupper till?mpar livstidsan-st?llningssystemet. F?retagen f?r de anst?lldas lojalitet och de an-st?llda f?r arbetstrygghet.
“Senioritet”-l?nesystem: L?nerna och avancering inom f?retaget best?ms av senioritet eller antal tj?nste?r.
En fackf?rening f?r ett f?retag: F?retagsanst?llda, oavsett om de ?r tj?nstem?n eller arbetare, tillh?r en och samma fackf?rening, som ?r mycket samarbetsvillig med f?retaget.
Handelshusens roll: Ett dussintal stora handelshus spelar stor roll b?de inom inrikes- och utrikeshandel.
F?retagsstyrning
Top management: Top management-medlemmarna, valda efter senioritetssystemet och eller sin ledningsf?rm?ga. har tj?nstgjort i sitt f?retag i m?nga ?r och k?nner det v?l.
Middle management: Middle management-medlemmarnas ar-betsinsats som lagledare ?r den st?rsta drivkraften inom f?retaget.
Low management: Gruppchefernas och f?rm?nnens roller ?r ocks? mycket betydelsefulla f?r att ?stakomma produktivitets?k-ningar.
QC-cirkel: Man satsade m?lmedvetet p? QC verksamhet (QC = Kvalitets Kontroll, man s?tter en grupp med ett f?rb?ttringsm?l in-om produktivitet, s?kerhet, f?rs?ljning, service o s v inom f?reta-get).
K?p-och-f?rb?ttra teknik: F?retagen har k?pt in utl?ndsk teknik f?r att snabbt ?stakomma nya produkter och har senare f?rb?ttrat tekniken till mer konkurrenskraftiga produkter.
Samarbete mellan f?retag: Inom industrigrupperna eller indust-rigrenarna samarbetar man i stor utstr?ckning mellan olika f?retag.
Investering: Kontinuerlig investering ?r n?dv?nig f?r att ?ka pro-duktiviteten och f?r att f?rb?ttra konkurrenskraften.
Arbetskraft
Arbetstid: De japanska arbetarna arbetar i genomsnitt l?ngre ?n sina kollegor i USA och Europa. 1990 arbetade de japanska arbe-tarna 43,5 timme i veckan medan de amerkanska arbetade 37,3 timmar.
Utbildning: Arbetarnas genomsnittliga utbildningsniv? och kvali-tet ?r relativt h?g j?mf?rt med andra l?nder.
Lojalitet: Tack vare livstidsanst?llningen ?r arbetarens lojalitet till sitt f?retag mycket stor.
F?rslagsverksamhet: Intresse f?r f?rb?ttringsf?rslag ?r mycket stort tack vare QC-cirklar. Det kommer ca 12 f?rslag per arbetare och ?r.
Sparande: Varje l?ntagare sparar ca 20% av sin l?n.
Likgiltighet f?r relig?sa regler: Japanska arbetare ?r inte s?rskilt bundna av relig?sa regler och d?rmed hindras inte produktionen av detta.
J?mf?relse mellan Sverige och Japan
- Varf?r ?r Japan s? stark som ekonomi?
Allm?nt
JapanSverige
Landyta, km2378 000411 000
Odlad yta, %15%10%
Skog, i % av landytan67%64%
?vrigt18%26%
Befolkningca 125 000 000ca 8 500 000
?ldersf?rdelning, – 14 ?r24 %19%
?ldersf?rdelning, 15 – 64 ?r67%65%
?ldersf?rdelning, 65 -9%16%
Total arbetande befolkning60 300 0004 500 000
Jordbruket10%4%
Industri35% 35%
Service55%61%
Arbetsl?shetca 2,6%ca 7 %
Befolkningst?thet, inv/km233121
BNP, omr?knat till Skr24 000 000 000 0001 400 000 000
BNP per capita, Skr192 000164 000
BNP-tillv?xt, medelv?rde 1960-7010,8%4,6%
BNP-tillv?xt, medelv?rde 1970-805,8%2,1%
BNP-tillv?xt, medelv?rde 1980-9012%0,5%
En j?mf?relse mellan Japan och Sverige ?r som att j?mf?ra ett stort och framg?ngsrikt multinationellt f?retag med ett m?ttligt f?-retag med ca 10 anst?llda. Om man t ex j?mf?r BNP s? ?r Japans 17 g?nger s? stor som Sveriges. Japans arbetande befolkning ?r 13,4 g?nger s? stor som Sveriges, men med tanke p? att BNP ?r 17 g?nger s? stor Sveriges s? visar det att effektiviteten hos arbe-tarna ?r v?sentligt h?gre. L?gg d?r till att japaner jobbar 6 dagar i veckan och bara har 2 – 3 veckors semester per ?r. Detta leder till att de endast har sitt arbete p? hj?rnan och d?rf?r m?ste de ha b?-de kul och se att de hela tiden f?rb?ttras p? arbetet f?r att klara av att jobba s? mycket. Det har snarare blivit en tradition ?n en regel f?r japanerna att jobba energiskt och effektivt. D?rf?r uppfattar nog m?nga svenskar japanerna som just energiska. Om man tittar p? de svenska arbetarna s? t?nker de p? att komma hem fr?n job-bet redan p? morgonen n?r de kommer dit. ?vertidsarbete ?r inte heller s? vanligt i Sverige, man m?ste bli tvingad till det medan ja-panerna g?rna jobbar en stund extra. Fast jag m?ste till?gga att det fr?mst beror p? att den japanska marginalskatten ?r ca 10% medan den svenska ?r ?ver 50%. Det ?r n?got f?r de svenska politikerna att t?nka p?.
I Sverige ?r os?mja och rivalitet mycket vanligt, man ser hur unga arbetare armb?gar sig upp?t i f?retagen och man ser en del som f?r st? vid sidan om och aldrig riktigt f?r en chans att visa vad de kan. De ?ldre som sitter i f?retagsledningarna blir oftast just ?ldre. De blir oftast s? att de ?ldres kreativitet blir s?mre men att deras ledar- och organisationsf?rm?ga f?rb?ttras. De kommer ofta med en massa konservativa id?er och de vill oftast inte lyssna p? de ungas enligt dem “galna” id?er. Det blir en massa komplikationer med d?lig lojalitet som f?ljd.
Man tar inte h?nsyn till varandra och allas id?er och diskuterar inte gemensamt och ser det inte fr?n allas synvinklar utan ledarna vill verkligen bevisa att de ?r de som best?mmer. Just h?r har ja-panerna sin storhet tycker jag, tack vare bl a senioritetssystemet. Upp till 40 ?rs ?lder har all betalt efter antal tj?nste?r i f?retaget, sedan b?rjar man ge l?nen efter arbetskapacitet och ledningsf?r-m?ga. D v s alla blir glada och gillar oftast varandra. De ser var-andra som kamrater och inte som rivaler. Det leder oftast till b?tt-re arbetare och st?rre lojalitet till f?rtaget. Besluten i f?retaget g?rs ofta som s? att man f?rs?ker f? ett samf?rst?nd mellan de be-r?rda parterna och sedan f?r chefen fatta ett snabbt beslut. Detta s?tt ?r det enda s?ttet att f? ett bra och noga genomt?nkt beslut p?, tycker jag. Det s?ger sig sj?lvt att ju fler som t?nker desto fler synvinklar och alternativ och st?rre chans att kunna fatta det opti-mala beslutet. Man f?r ocks? ett effektivt f?retag.
En annan moralisk fr?ga ?r ett f?retag i ekonomiskt krisl?ge. I Sverige anv?nder man sig av “nerifr?n – upp?t” metoden. F?retags-ledningen varslar de anst?llda om upps?gning. Nyan-st?llda och de yngsta ska bort f?rst, sedan successivt upp?t. F?re-tagsledningen ber?rs sist. Japanerna g?r p? motsatt s?tt. F?rst re-ducerar VD och direkt?rerna sina l?ner och bonus och sedan ge-nomf?rs l?nereduktioner successivt ned?t. VD avg?r f?rst d?refter direkt?rerna f?r att visa ansvar. Nyanst?llda och de yngsta ber?rs sist. De s?mst betalda beh?ver sina l?ner till fullo medan VD och direkt?rerna har mer ?n tillr?ckligt.
Livstidsanst?llningen som f?rekommer i Japan ?r mycket positiv f?r moralen. De anst?llda kan luta sig och f? st?d av f?retaget och inte bara lita p? sin inkomst och sitt sparkapital. De flesta stora industrigrupperna har ocks? eget sjukhus och fritidsanl?ggningar. D?r tr?ffas de anst?llda och umg?s och deras b?sta v?nner arbetar ofta inom f?retaget.
Varje ?r s? importerar den japanska industrin teknik f?r flera 100 miljarder kronor varav 25% betalas av offentliga fonder. Sedan vidareutvecklar de denna teknik och samtidigt str?var de mot att utveckla egen teknik. Som resultat har de n?tt en enorm allsidighet och n?tt toppniv? p? n?stan alla omr?den och produkterna har f?tt en h?g uppskattning f?r sin h?nsyn till kvalitet, p?litlighet, leve-ranstid och efterservice. Under senare ?r har utvecklingen av den egna teknologin g?tt i kapp den importerade och sedan 1982 har exporten ?verskridit importen. En parentes ang?ende teknologi ut-vecklingen, antalet utexaminerade fr?n tekniska h?gskolor ?r mellan 70 och 80 tusen per ?r. Den flesta av dessa f?r anst?llning direkt.
Industrigrupper i Sverige och Japan skiljer sig ?t ganska mycket, om man tittar p? de japanska, s? ?r det ofta en bank som ?r k?r-nan. I Sverige ?r det framg?ngsrika f?retag som under blomstringstiderna investerar genom att k?pa upp mindre fram-g?ngsrika. Detta finansieras oftast genom bankl?n till en viss del och av l?ner?nta och ibland g?r det inte s? bra som de t?nkt sig. De tar sig allts? vatten ?ver huvudet. D? f?r arbetarna lida f?r det genom f?rst s?nkta l?ner och sedan upps?gning. I Japan ?r k?rnan i industrigrupperna s? pass kapitalstarka p g a att japanerna sparar s? v?ldigt mycket, ocks? det att de stora industrigruppernas k?rna best?r av fyra av v?rldens st?rsta banker. Detta leder till att finan-siering f?r uppk?p av mindre f?retag inte ?r n?got problem och de anst?llda r?kar praktiskt taget aldrig ut f?r upps?gning och s?nkta l?ner.
Tittar vi p? Sveriges politiker nu och den politik de bedriver ser man att de bara sparar genom s k “sparpaket”. De v?gar inte satsa n?gonting s? att vi kommer ur svackan, i och f?r sig kan man f?r-st? dem. Jag skulle inte vilja vara ansvarig f?r att ha k?rt Sveriges ekonomi i botten. Men en massa sparpaket som drabbar de som lever p? marginalen t ex pension?rer och l?ginkomsttagare. Det ?r v?l ganska fel. I Japan ?r de d?remot mer fram?t. De f?rs?ker f? ig?ng konsumtionen bl a genom att h?ja reall?nerna med ca 3% per ?r och skjuter till ca 600 miljarder f?r att ?ka de offentliga in-vesteringarna, marknadens f?rtroende f?r finanspolitiken och lind-ra bankernas kreditf?rluster. Fr?n slutet av andra v?rldskriget har Japans ekonomi exploderat och har p? senare ?r ansetts som en av de st?rsta i v?rlden, efter att ett tag ansetts som om?nsklig har man nu sett att den b?rjar svikta. Jag ?r helt ?vertygad om att de kommer att dominera de flesta marknaderna och tekniska omr?den ocks? fram?ver.
K?LLF?RTECKNING
Skriftliga k?llor
TitelF?rfattare
Termer i nationalekonomiHarald Dickson
JapanOlle Bolang
Kris, Krasch, BoomMichel Albert & Jean Boissonnat
Ekonomiska systemAssar Lindbeck
Bilaga 1
Mitsubishi – En industrigrupp i Japan
K?rna
Mitsubishi Bank
Inre grupp
Kinyo-kai (fredagsklubbens) medlemmar
Mitsubishi Bank
Mitsubishi Trust and Banking
Mitsubishi Corporation
Tokyo Marine and Fire Insurance
Mitsubishi Heavy Industries
Mitsubishi Electric
Mitsubishi Motor
Mitsubishi Metal
Mitsubishi Mining and Cement
Mitsubishi Chemical Industries
Mitsubishi Petrochemical
Mitsubishi Oil
Mitsubishi Gas Chemical
Mitsubishi Steel
Mitsubishi Rayon
Nikon Yusen Kaisha
Mitsubishi Paper
Mitsubishi Plastics
Mitsubishi Estate
Mitsubishi Warehouse
Asahi Glass
Nippon Koguhu
Misubishi Research Institute Inc.
Kirin Breweries
Mitsubishi Chemical Machineries
Chiyoda Chemical Engineering and Construction
Yttre grupp
Honda Motor
Ajinomoto
Nichiro Fisheries
Fuji Spinning
Nikon Cables
Shinetsu Chemical Industries
M?iji Life Insurance
315